256 - Mr.B's liv.

Som alla andra stora människor så är jag egenkär. Snuskigt egenkär. Därför har jag tänkt att sammanställa mitt liv, hittills ska sägas, i en kort men underbar bloggserie. År för år. Földjaktigen kommer här del ett. Av arton.

Året var 1991. Det kan tänkas att detta var ett fröjdens år. Folk jublade. Folk var glada. Solen sken. Starkast sken solen den åttonde april. Det var den finaste dagen på hela det året, har jag i efterhand fått veta. Vid Lunds Lassarett så bildades det långa köer. Folk vallfärdade till den något slitna byggnaden. Ett litet gossebarn hade fötts.

Likt Jesus födelse var där stor kalabalik. Alla ville få en skymt av den nakna frälsaren. Det är för er som inte förstått det undertecknad. Ut kom han med väldig fart. Så snabb att han lyckades, till allas förskräckelse, trassla in sig i navelsträngen. Det följde ett par svettiga minuter av tystnad. Sedan kom han tillbaks glad i hågen om ändock något blå i huvudet. Massiva applåder följde. Folk dansade. Folk skrek. Folk jublade. Det var även ett tag på tapeten att det skulle annordnas en karneval till hans ära. Så kom han till världen, Carl Erik Alexander Belfrage. A.k.a Mr.B!

Hans första år var, som redan sagt, fyllt av solsken. Det var inte enbart bra. För ni förstår, Mr.B föddes till denna värld helt utan hår. Avsaknaden var total. Inte ens ett yttepyttelitet hårstrå befann sig på hjässan. Den var kal. Skallig. Som Bruce Willis. Det rådde med andra ord inga tvivel om att han var sin hårlöse faders son. Avsaknaden av hår gjorde att han kunde bränna sig illa på sin lilla skult om han inte skyddade den väl. Detta ledde till ett år av hattbärande. Inga stiliga hattar heller. Mr.B skämdes. Ska en framtida frälsare ha på sig turkosa huvudbonader? Tydligen. Året gick fort, och vips så var det dags för hans första födelsedag..

Mr.B

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0