225 - En världs uppgång och fall.

För ungefär fyra dagar sedan förstördes mitt liv. Det föll ihop. Som ett ryskt oljefartyg. Det var tungt.

Min datorskärm gick sönder. Det hördes ett litet 'poff' sen slocknade den helt. Bara sådär. Utan förvarning. Jag grät många bittra tårar samtidigt som jag förbannade klåparna på Fujitsu Siemens. Jäkla japaner. Så i fyra dagar har jag gått tunt och hoppas på ett mirakel. En Moses. En Jesus. En Frank Lampard. Jag fick ett mirakel.

Min pappa. Han kollade på mig med en ledsen blick, gick upp till datorn och tre minuter senare fungerade allt som vanligt. Han hade slagit på strömmen. Ibland är det bra att ha en pappa, samtidigt som det står hyfsat klart att jag inte kommer få jobb som en tekniker. Aldrigt någonsin.

Mr.B

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0